Tal - En hjälte

En hjälte. Hjälte. Ordet hjälte. Vad menas egentligen med ordet hjälte? Kan någon överhuvudtaget svara på den frågan? Har frågan ens något svar? Just det kan inte jag svara på. Men jag kan svara på något annat. Ordet hjälte, vad ordet hjälte betyder för just mig.

Alla uppfattar ordet hjälte på sitt sätt. Jag har också ett sätt att uppfatta ordet hjälte på.

En hjälte för mig är en person som har räddat en annan människas liv på något sätt. Denna person är en hjälte för mig eftersom hon finns alltid där för mig, även fast jag själv oftast inte ens märker det. Även fast jag kan skrika åt henne, säga fula saker som jag egentligen inte menar och allmänt såra henne finns hon alltid kvar vid min sida, lustigt nog. Denna person är min styrka och hon har lärt mig mycket om livet. Hon är min förebild. Men jag är nog inte ensam om att tycka att denna person är en hjälte. Alla tycker nog att ens mamma är ens egna lilla personliga hjälte.

Men jag hade inte tänkt att berätta om hur min mamma är en hjälte för mig, utan om en händelse som hände för 19 år sedan som gjorde henne till en hjälte enligt mig.

Det var vår 1992 och kriget i Sarajevo hade precis börjat. Staden Sarajevo som förr var en livfull stad där alla trivdes och var lyckliga låg nu i skräck. Innan bomberna slog i marken blev det ett ljud som är obeskrivligt. Ett ljud som vi egentligen inte ens kan föreställa oss. Människor tänker sig ”Det är klart vi förstår de drabbade, vi har sett krigsfilmer. Självklart är det hemskt och man ska tacka Gud för att man överlevde”. Ja, det är verkligen helt självklart att flyktingarna ska tacka Gud för att de fick fly ifrån sitt hemland, fly till ett främmande land med ingenting med sig och inte veta vad som skulle hända härnäst.

En dag när detta ljudet kom och bomberna höll på att förstöra staden sprang mamma ner till trapphuset tillsammans med min syster Tanja som då bara var fyra år gammal för att skydda sig ifrån bomberna och från det förfärliga ljudet. Mamma fick då hålla för Tanjas ena öra med sin handflata för att dämpa ljudet och i det andra örat berättade hon Tanjas favoritsaga. Detta gjorde henne lugn.

Samma dag dog fem av Tanjas kompisar utav en och samma bomb när de var ute och lekte. Den dagen bestämde sig mamma för att fly därifrån tillsammans med sitt barn och komma till ett helt främmande land. Hon bestämde sig för att lämna sin man, sina föräldrar och bror, sitt jobb, sitt hem, hela sitt liv bara för att rädda en person. Sitt barn.

På grund av denna händelse anser jag att min mamma är en hjälte eftersom hon faktiska offrade sitt liv för att rädda ett annat. Och om det inte hade varit för hennes vilja och starka mod hade inte jag heller berättat detta idag.