Min Hjälte

En kväll kör en bil in på gården där Elisabeth bor. I bilen satt två ledsna barn, Elisabeth släppte in de ledsna barnen i huset, huset som skulle bli deras hem några månader framöver. Hon jobbade nämligen som jour- och fosterförälder åt barn som hade problem hemma. Barnen bodde där allt från 2 veckor till 5 år.

Barnen Elisabeth tog hand om var allt från 6 månader till 17 år och det var tänkt att de skulle bo där 3-6 månader, under tiden det skulle utredas om de fick komma hem eller om de skulle bli fosterhemsplacerade. Några av barnen fick stanna kvar hos Elisabeth.

Hon kunde ha 5 barn åt gången. Oftast var dagarna lugna och fungerade bra, det var nätterna som var jobbiga. Kan ni tänka er småbarn på nätterna som längtar efter sina föräldrar? Det var på nätterna som de små blev oroliga. Men i stort sätt var alla lugna.

Alla barnen fick träffa sina föräldrar. Ibland var det hemma hos Elisabeth och ibland var en socialtjänsteman tvungen att vara med och då var det på bestämda platser som socialen bestämde.

När de äldre ungdomarna blev gamla nog fick de chansen att flytta ut i en egen liten lägenhet på gården. På det viset fick de känna på eget ansvar och ett eget liv i en egen lägenhet.

Att Elisabeth kom in på det här spåret beror på att hennes mamma Anna gjorde det samma. Elisabeths första barn var en flicka som bodde där på avlastning. På somrarna har hon även tagit hand om en tysk pojke som kom från Berlin. Han var sommarbarn här i Sverige.

Elisabeth jobbade med detta i 10 år och har totalt haft ca 25 barn boende hos sig, av dessa 25 barn har hon idag kontakt med 5 st. Flera av dem har idag egna familjer med bra liv. En pojke hon har kontakt med är idag 15 år och är fosterhemsplacerad i en familj i norra Sverige. Nu i sommar bjöd hon ner honom hit till Falkenberg i två veckor. När han var här hjälpte hon honom så att han fick träffa sin släkt här nere. Kan ni tänka er hur roligt det måste varit för honom?

Jag har känt Elisabeth i hela mitt liv och det beror på att hon bodde granne med pappa när han var liten. Hon har alltid funnits med som en extrafarmor och hon har alltid ställt upp när min föräldrar behövt hjälp med passning när vi var mindre. Hon och hennes man har inga egna barn och varje år har vi fått följa med dem på semester till deras stuga i Västmanland.

Idag jobbar Elisabeth som dagmamma och jag tror att alla barn i hela Vinberg vet vem hon är.

Jag valde Elisabeth som hjälte eftersom jag tycker det är starkt av henne som orkar ta hand om barn som fått slitas från sina föräldrar och som mått dåligt när de kommit. Men Elisabet har tagit väl hand om dem alla och tagit alla barnen till sitt hjärta.